Cribs - eller som vi säger på svenska - Husesyn

Det är måndag, tidig eftermiddag. Jag har haft en avslappnad dag än så länge. Den inleddes med en av mina favoriter, långfrukost. Ikväll ska jag på konsert med det svenska bandet Opeth. Det ska bli riktigt kul! Det är lite som Bröderna Hårdrock säger inför en Maidenkosert "Man är helt förväntansfull".

Fransmannen som bor i vår lägenhet har pratat om att vi ska gå till gymmet tillsammans och idag var vi där. Den lätt alkoliserade Luic värmde upp med en shot vodka. Han insisterade på att jag skulle ta en med. När jag avböjde föreslog han att blanda med juice på ett sätt som "då blir det bara nyttigt". Jag försökte förklara att det tar bort lite av grejen med att gå till gymmet, det gick väl inte riktigt fram. Luic är den livligaste individen i vårt kollektiv. Jag tycker han är ett kul inslag bland oss andra väl lugna personer, en inställning som inte riktigt delas av alla andra. Han erbjuder mig alltid en shot eller liknande när han värmer upp inför den dagliga utgången. Självklart har jag tackat jag till en whiskey några gånger, fast jag brukar nöja mig med en medans han drar i sig tre.

Nyheter på jobbfronten är följande: McKenzie slutade otippat och jag blev därför erbjuden heltid i tidningsbutiken. Då jag trivs bra tackade jag ja, men prutade ner det till fyra dagar i veckan. Så nu jobbar jag onsdag till lördag varje vecka. Jag har därför sagt upp mig på Virgin. Dom var ändå förstående då dom inte kunde erbjuda så många timmar. En annan nyhet är att Marks partner kom in i butiken härom veckan och han visade sig vara av det manliga könet. Det kanske inte var stans största nyhet, men ändå.

Inför resan hit satte jag upp några mål. Ett av dem var att fortsätta spela trummor. Därför kännns det bra att jag tog min första trumlektion i tisdags, ska ha nästa imorgon. Hittade en trumkille genom google, vi gick igenom grunderna för tonläsning. Det kändes bra, lite dyrt dock, 50 dollars för en timme (ca. 300kr). Jag har inga trummor här men så länge vi håller oss på den här nivån räcker det med trumpinnar och en kudde. Det var kul att få lira lite igen!

Julens glögg kommer förtäras på Sunshine Coast! Flygbiljett är bokad till Niklas och Marlene. Det blir riktigt trist att träffa dem igen men ibland får man ju ställa upp ;-) höhö.. Nä, det ska bli fantastiskt kul! Ser fram emot det som få.

Som avslutning, om tekniken fungerar som den ska, så kommer en liten husesyn från vår lägenhet (den är på 9mb).



All the best =)
Anders

En dag på jobbet och Tubular Bells

Taylor Square Newsagent. Efter att ha bott på hostel i några dagar gick flytten till lägenhet i city. Lördagen samma vecka jag anlände satt jag på bussen mot stan för att flytta in i lägenheten. Jag hade börjat kolla efter jobb redan andra dagen  i Sydney. Och typiskt mig hade jag redan tredje dagen arbetat upp en stress över att inte ha något jobb. Jetlagen gjorde sitt för att hjälpa till, jag fattade inte riktigt varför mitt hjärta slog i 180 samtidigt som en känsla som jag antar liknar panikångest kom krypande när jag låg och försökte sova på kvällen. Jag lyckades som tur vara finta bort den och somna. När jag pratat med andra här har jag förstått att det har med jetlag att göra.

I alla fall, på väg i bussen, med jobb i tankarna, såg jag en skylt "staff wanted" på skylfönstret ovan. Jag lade det på minnet och gick dit dagen efter. En kort historia ännu kortare: Nu jobbar jag där.

Butiken ägs av Jon, en äldre, ganska butter gubbe befriad från ett leende. När han är i närheten blir jag med ens nervös, han har en utstrålning som säger något i stil med "Jag tycker inte om människor". Lite speciellt när man har en affär. Hans fru Merryl jobbar också där. Hon är väl lite trevligare, dock känns det lite påklistrat. Hon säger saker i stil med "Oh, that's lovely darling" och hejdå uttalas "Taa".

Mark är killen som anställde mig, han är son till Jon men inte till Merryl. Han är 30+, en trevlig kille som jag trivs att jobba med. Som gammal skidåkare känner han till och har varit i både Sverige och Norge, tror han gillar mig lite på grund av mitt hemland.

Musikavdelningen, min favorit.

Butiken ligger på Oxford Street, beläget mitt i Sydneys gaytätaste område. Utbudet av tidningar har pga det en viss inriktning mot denna kundgrupp. Så om någon önskar en kopia av "Fresh men" eller "Unzipped", låt mig veta så ska vi nog kunna lösa den saken.
Det kommer in en hel del orginal i butiken. Så underhålning är det inte brist på. En herre kommer varje dag, köper tidningen och en cigarr, alltid jämna pengar. Han pratar om den senaste filmen han sett, ett trevligt inslag. Härom dagen kom en kille in, verkade hög som ett hus. Han pratade högt med Gabriella, en kollega, för att sedan börja prata med någon som bara han såg. "Det är Matt" berättade McKenzie (också kollega) för mig. "Han kommer in ofta, han är trevlig, lite scizofren bara". "Sedär ja" tänkte jag och jobbade vidare.

Nedan: Kaffe - Gott. Efter att Mark har gott på onsdagar går Gabriella direkt och köper kaffe med pengar från kassan. Tidningar åker fram för att läsas bakom disk och tempot blir av någon konstig anledning betydligt lugnare. Skulle någon tidigare eller framtida chef till mig läsa det här vill jag främhäva att jag klart tar avstånd från detta betteende och på inga sätt och vis är initiativtagare. Men man vill ju gärna inte säga emot en äldre kollega när hon vill köpa kaffe. Gabriella är nog 30+, konstuderande Sydney-local. Henne gillar jag bäst att jobba med. Vi pratar om resor, gröna hälsodrycker och ibland lite konst (detta gör jag mest för att fjäska), hon är bra.

Louis är en annan kollega, han är i min ålder från Columbia. Han börjar varje dag klockan 5 med att dela ut tidningar. Hur överlever man? Vi pratar bl.a. om skillnader mellan våra länder och Australien, framtidsplaner eller bara skitsnack.

 

In action. Kände mig aningen töntig när jag tog fram kameran och bad Mark ta ett kort vilket bilden kanske bekräftar.

Dagens boktips:

Jag har precis läst ut Richard Bransons självbiografi "Losing my virginity" Virgins skapares livshistoria är fantastiskt intressant att läsa om. Allt om hur han byggt upp de olika delarna av Virgin till hans försök att tillsammans med en svensk äventyrare segla jorden runt i en varmluftsballon är väldigt spännande. Läs den.

Dagens skiva:

Inspirerad av Virginhistorien snubblade jag över Mike Oldfileds debut album Tubular Bells. Oldfield var den första artisten Virgin signade och debuten blev den bäst säljande skivan i England det årtiondet. Utan Mike Oldfield hade Virgin aldrig blivit var det är idag. Musiken blev även känd i USA som soundtrack till Exorcisten. När skivan kom ut -73 hade något liknande äldrig hörts. Och det är fortfarande väldigt bra! Lyssna! http://www.youtube.com/watch?v=bYmIKcP7Nbc&feature=related

Med kärlek.
Anders

Mycket naket

Tja och välkommen till min blogg! Jag ska blogga om vilka kändisar som är hetast just nu, vilka fester du bara måste gå på och vilka kläder du ska ha på dig för att bli lika inne som mig. Eller inte.

Fyra veckor har nu gått sedan jag tog mark i Aussie. Jag såg fram emot sommarvärme, blå himmel och sol. Här var mulet, bitvis regn och svinkallt.

Innan jag kom hit hade jag ställt in siktet på att åka till Bondi och ta in på ett hostel där, vilket jag gjorde.

Bondi beach - Det var inte riktigt så här fint när jag anlände men vädergudarna skärpte till sig en dag när jag åkte dit för att hämta post på hostelet där jag hade bott. Jag hann med en promenad längs stranden.

Igår hade vi den första riktiga stranddagen. Vi åkte till Manly. För att komma dit tar men en färja från Circular Quay. Man åker då förbi operahuset och får väldigt fin utsikt över operan, Harbourbridge och fina bostadsområden mm. I manly kommer man ifrån storstadspulsen, där är mer en småstadskänsla. Eftert att ha anlett med båten går man en bred gågata som leder raka vägen till stranden, väldigt fint! Kruka som jag är blev det faktiskt inget dopp, vattnet var tokkallt och vi var lite lagom sega. Jag var där tillsammans med några av dem jag bor ihop med.

Ok, jag erkänner. Jag har inte lyckats lista ut hur man lägger in bilder på ett sätt att det åtminstånde ser ok ut. Men jag har bråkar med det här alldeles för länge nu och känner hur ett utbrott närmar sig. Så för att rädda min dator från betongen 43 våningar här nedanför så låter jag det helt enkelt vara.

Nu är det snart läggdags här down under. Blir jobb imorgon, både i tidningsbutik och skivbutik, men mer om det senare.

Dagens låt får bli den som spelats under skapandet av detta inlägg: Radiohead - Everything In Its Right Place http://www.youtube.com/watch?v=VrpGhEVyrk0

Untill next time. Löve.

Anders