Taylor Square Newsagent. Efter att ha bott på hostel i några dagar gick flytten till lägenhet i city. Lördagen samma vecka jag anlände satt jag på bussen mot stan för att flytta in i lägenheten. Jag hade börjat kolla efter jobb redan andra dagen i Sydney. Och typiskt mig hade jag redan tredje dagen arbetat upp en stress över att inte ha något jobb. Jetlagen gjorde sitt för att hjälpa till, jag fattade inte riktigt varför mitt hjärta slog i 180 samtidigt som en känsla som jag antar liknar panikångest kom krypande när jag låg och försökte sova på kvällen. Jag lyckades som tur vara finta bort den och somna. När jag pratat med andra här har jag förstått att det har med jetlag att göra.
I alla fall, på väg i bussen, med jobb i tankarna, såg jag en skylt "staff wanted" på skylfönstret ovan. Jag lade det på minnet och gick dit dagen efter. En kort historia ännu kortare: Nu jobbar jag där.
Butiken ägs av Jon, en äldre, ganska butter gubbe befriad från ett leende. När han är i närheten blir jag med ens nervös, han har en utstrålning som säger något i stil med "Jag tycker inte om människor". Lite speciellt när man har en affär. Hans fru Merryl jobbar också där. Hon är väl lite trevligare, dock känns det lite påklistrat. Hon säger saker i stil med "Oh, that's lovely darling" och hejdå uttalas "Taa".
Mark är killen som anställde mig, han är son till Jon men inte till Merryl. Han är 30+, en trevlig kille som jag trivs att jobba med. Som gammal skidåkare känner han till och har varit i både Sverige och Norge, tror han gillar mig lite på grund av mitt hemland.
Butiken ligger på Oxford Street, beläget mitt i Sydneys gaytätaste område. Utbudet av tidningar har pga det en viss inriktning mot denna kundgrupp. Så om någon önskar en kopia av "Fresh men" eller "Unzipped", låt mig veta så ska vi nog kunna lösa den saken.
Det kommer in en hel del orginal i butiken. Så underhålning är det inte brist på. En herre kommer varje dag, köper tidningen och en cigarr, alltid jämna pengar. Han pratar om den senaste filmen han sett, ett trevligt inslag. Härom dagen kom en kille in, verkade hög som ett hus. Han pratade högt med Gabriella, en kollega, för att sedan börja prata med någon som bara han såg. "Det är Matt" berättade McKenzie (också kollega) för mig. "Han kommer in ofta, han är trevlig, lite scizofren bara". "Sedär ja" tänkte jag och jobbade vidare.
Nedan: Kaffe - Gott. Efter att Mark har gott på onsdagar går Gabriella direkt och köper kaffe med pengar från kassan. Tidningar åker fram för att läsas bakom disk och tempot blir av någon konstig anledning betydligt lugnare. Skulle någon tidigare eller framtida chef till mig läsa det här vill jag främhäva att jag klart tar avstånd från detta betteende och på inga sätt och vis är initiativtagare. Men man vill ju gärna inte säga emot en äldre kollega när hon vill köpa kaffe. Gabriella är nog 30+, konstuderande Sydney-local. Henne gillar jag bäst att jobba med. Vi pratar om resor, gröna hälsodrycker och ibland lite konst (detta gör jag mest för att fjäska), hon är bra.
Louis är en annan kollega, han är i min ålder från Columbia. Han börjar varje dag klockan 5 med att dela ut tidningar. Hur överlever man? Vi pratar bl.a. om skillnader mellan våra länder och Australien, framtidsplaner eller bara skitsnack.
In action. Kände mig aningen töntig när jag tog fram kameran och bad Mark ta ett kort vilket bilden kanske bekräftar.
Dagens boktips:
Jag har precis läst ut Richard Bransons självbiografi "Losing my virginity" Virgins skapares livshistoria är fantastiskt intressant att läsa om. Allt om hur han byggt upp de olika delarna av Virgin till hans försök att tillsammans med en svensk äventyrare segla jorden runt i en varmluftsballon är väldigt spännande. Läs den.
Dagens skiva:
Inspirerad av Virginhistorien snubblade jag över Mike Oldfileds debut album Tubular Bells. Oldfield var den första artisten Virgin signade och debuten blev den bäst säljande skivan i England det årtiondet. Utan Mike Oldfield hade Virgin aldrig blivit var det är idag. Musiken blev även känd i USA som soundtrack till Exorcisten. När skivan kom ut -73 hade något liknande äldrig hörts. Och det är fortfarande väldigt bra! Lyssna! http://www.youtube.com/watch?v=bYmIKcP7Nbc&feature=related
Med kärlek.
Anders
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar